Bryt tystnaden kring ekonomisk ohälsa
Ekonomiska problem skapar skuldkänslor och många mår dåligt över att leva med en otrygg ekonomi. Mer än var femte person som har haft upprepade betalningsproblem uppger att deras hälsa är dålig eller mycket dålig.
Vi drivs vi av att skapa en trygg kreditmarknad för alla. Vi vet hur sårbar ekonomin kan vara och i vissa situationer kan de ekonomiska förutsättningarna förändras snabbt. Därför vill vi bidra till ett samhälle där fler vågar prata om sina ekonomiska problem och färre hamnar i en överskuldsättning.
Sambandet mellan privatekonomi och ohälsa är starkt och välkänt. Under de senaste åren har den ekonomiska ohälsan, när den privatekonomiska situationen påverkar livskvaliteten hos individer negativt, ökat i Sverige. Nästan 400 000 personer i Sverige har skulder hos Kronofogden och den totala skulden på 94 miljarder kronor är rekordstor. Särskilt anmärkningsvärt är att antal ärenden i åldersgruppen 18–25 år ökar.
De vanligaste orsakerna till överskuldsättning är sjukdom, arbetslöshet och skilsmässa. Det är oplanerade händelser som kan drabba vem som helst. Samtidigt är pengar och privatekonomi starkt förknippat med oss som personer. I stället för att ses som samhällets misslyckande, ses bristande koll på ekonomin och överskuldsatthet som individens misslyckande och ett bevis på dålig karaktär.
Av de som idag har skulder hos Kronofogden, uppger tre av fyra att de skäms för att prata om sin ekonomiska situation. Nio av tio uppger också att deras livskvalitet försämras av skulderna. Ekonomisk utsatthet är dessutom en riskfaktor för självmord. Personer i åldrarna 18–64 år med överskuldsättning löper mer än dubbelt så stor risk att begå självmord, enligt en studie från Södertörns högskola. Pandemin har också förvärrat läget för många. Tre av tio vuxna över 18 år i Sverige har en eller flera gånger inte kunnat betala alla sina räkningar, amorteringar eller räntor på förfallodagen under det senaste året. Tuffast är situationen för ensamstående föräldrar där 42 procent har betalningsproblem.
Den skuld och skam som det innebär att ha en utsatt ekonomi, resulterar också i en ovilja att prata om det. Lowell har dagligen kontakt med personer som har en utsatt ekonomisk situation. Många vill inte prata med någon alls om sin situation. Vi uppmuntrar alltid våra kunder att be om hjälp av familj eller vänner. Att våga prata om sina problem och att våga be om hjälp tidigt är viktigt eftersom situationen riskerar att förvärras ju längre tid som går.
För att komma till rätta med den ekonomiska ohälsan måste vi bryta stigmatiseringen. Vi på Lowell vill vara en drivande kraft för att vår bransch ska ta ett ännu större ansvar. Tillsammans med myndigheter, politiker och beslutsfattare vill vi vara en del av lösningen för att fler ska våga berätta och få hjälp att ta sig ur ekonomisk otrygghet.
- Tre av fyra personer som har skulder hos Kronofogden skäms för att prata om sin ekonomiska situation.
- Många av de mest utsatta har ingen att få stöd och råd av.
- Ekonomisk utsatthet är en riskfaktor för självmord. Personer i åldrarna 18–64 år med överskuldsättning löper mer än dubbelt så stor risk att begå självmord.
- Pandemin har förvärrat läget för många. Tre av tio vuxna över 18 år i Sverige har en eller flera gånger inte kunnat betala alla sina räkningar, amorteringar eller räntor på förfallodagen under det senaste året. Tuffast är situationen för ensamstående föräldrar där 42 procent har betalningsproblem.
Källor
Kronofogden. ”Rekordhöga skuldbelopp skickas till Kronofogden”. Pressmeddelande. 2021-02-02.
Kronofogden. ”Nio av tio uppger att skulder medför sämre livskvalitet”. Pressmeddelande. 2021-03-26.
Kronofogden. ”Historiskt få skuldsatta – men rekordstort skuldberg”. Pressmeddelande. 2022-01-24.
Rojas, Yerko. ”Financial indebtedness and suicide: A 1-year follow-up study of a population registered at
the Swedish Enforcement Authority”. International Journal of Social Psychiatry. 2021-08-02.
Svensson, Måns och Vuleta, Davor. ”Preliminära resultat. Webbenkätundersökning: Privatekonomins
utveckling under covid-19-pandemin”. Halmstad: Högskolan i Halmstad, 2001.
Svensson, Måns och Vuleta, Davor. ”Preliminära resultat. Webbenkätundersökning: Privatekonomins
utveckling under covid-19-pandemin”. Halmstad: Högskolan i Halmstad, 2001.