Bristande finansiell kunskap riskerar ungas framtid
– Unga som är på väg att ta steget in i vuxenlivet bör ha ekonomiska kunskaper som speglar behoven i dagens kreditsamhälle, säger Marcus Nordström, nordisk operativ chef för Lowell.
Den extraordinära världssituationen, energikrisen, inflationen och utvecklingen av överskuldsättning har fått flera att ifrågasätta om vanliga medborgare har tillräckliga ekonomiska kunskaper och färdigheter för att kunna fatta kloka beslut om konsumtion, sin egen ekonomi och sitt sparande.
Kunskap om hur vår privatekonomi påverkas av yttre makroekonomiska faktorer och förmågan att kunna anpassa sin ekonomiska situation behövs för att säkerställa överlevnad i en föränderlig värld. Att du i vardagen känner att din ekonomi tål förändringar och oförutsedda situationer.
– Exceptionella åtgärder krävs i exceptionella situationer. Nu krävs det att vi sparar och räknar varje krona för att klara av de ökade kostnaderna, säger Marcus.
Din ekonomiska förmåga beror mycket på de verktyg och den kunskap du har fått med dig hemifrån. Finansiell stabilitet och balans påverkas av vardagliga beslut. Hur vi påverkar vår egen inkomst, hur vi spenderar och budgeterar våra liv och hur vi håller oss till dessa planer. När du har en tydlig helhetsbild av din ekonomi ökar din livskvalitet.
Finansiell stabilitet ökar känslan av trygghet, känslan av att kunna stå på egna ben, att ha en sund konsumtion och samtidigt vara beredd på oväntade situationer och framtiden.
I dagens konsumtionssamhälle kan strävan efter ekonomiskt och psykologiskt välbefinnande vara svårt om kunskapen inte finns där. Lyckligtvis kan vi lära oss och utveckla våra ekonomiska färdigheter, menar Marcus.
Att betala på kredit är idag en naturlig del av att vara konsument, och kredit kan ge ekonomisk flexibilitet i oväntade situationer. Men att ta lån och handla på kredit kräver kunskap och förståelse, så det hjälper låntagarens ekonomiska situation, snarare än att förstöra den.
– Att använda kredit som betalningsmetod skapar ett behov av en ny typ av finansiell kompetens. Att bara spara och budgetera för innevarande månad räcker inte. Du måste veta hur du köper med olika betalningsmetoder, hanterar ränta och avbetalning och utvärderar förhållandet med fördelar och risker för olika inköp, sammanfattar Marcus.
Det räcker inte att lära sig spara – du måste veta hur du betalar med kredit
Tidigare har privatekonomi handlat om att lära sig spara. Marcus menar att en minst lika viktig del i den ekonomiska utbildningen numera är hur du hanterar kreditbetalningar och tar hand om dina skulder.
– Vi lever i ett kreditsamhälle: Attityderna till krediter har blivit mer positiva. Fler och fler människor ser kredit eller ett lån som en möjliggörare och som ett verktyg för sin konsumtion, som en daglig betalningsmetod.
Gratis utbildningsmaterial för ungdomar ̶ om att betala med kredit
När marknaden blir mer komplicerad och fysiska pengar blir mer och mer osynliga, förstår inte alla vuxna begreppen och relationerna relaterade till utgifter och ekonomiska färdigheter. Så hur kan vi förvänta oss det av ungdomar?
Skuldsättningen har ökat kraftigt de senaste åren. Allt fler har svårt att betala tillbaka sina lån, och framför allt unga är benägna att skuldsätta sig för mycket. Lowell-analysen, publicerad i slutet av 2022, visade att särskilt unga vuxna som just går in i arbetslivet, som står på tröskeln till vuxenlivet, har ökande betalningssvårigheter.
Enligt Marcus är det viktigt att veta hur vi kan hjälpa unga redan från början av ett självständigt liv.
– Förmågan att hantera sin egen ekonomi är en viktig samhällskunskap. På högstadiet, och gymnasiet i synnerhet har skolan en möjlighet att spela en ännu viktigare roll. Alla ska ha lika möjligheter att få utbildning i ekonomisk kompetens.
Lowell har publicerat ett gratis skolmaterial "Prata krediter" som riktar sig till elever från årskurs 8-9, och gymnasieelever i Sverige och övriga Norden. Materialet syftar till att öka ungas kunskap om ekonomi och förebygga risken för överskuldsättning. I materialet finns därför ett särskilt fokus på krediter, näthandel och överkonsumtion.
Läs också: Sätt privatekonomi på schemat