I Överskuldsättningspodden samtalar Fredrik Skärheden med Katarina Graffman om varför många i dag köper mer än de har råd med, trots hög medvetenhet om både privatekonomi och klimat. Enligt Graffman är förklaringen inte brist på information, utan ett samhälle där konsumtion har blivit ett av de främsta sätten att visa vem man är.

Graffman pekar på att unga ofta beskrivs som värderingsdrivna och klimatmedvetna, men att deras faktiska beteenden visar något annat. I vardagen är konsumtion fortfarande starkt kopplad till status, synlighet och tillhörighet. Det gäller särskilt i ett socialt medielandskap där jämförelsen med andra är konstant.

För att illustrera detta har Graffman myntat begreppet generation Bianca, som en motbild till den ofta omtalade generation Greta. Medan Greta Thunberg symboliserar klimatengagemang och idealism, menar Graffman att många unga i praktiken snarare ser upp till förebilder som förknippas med snabb framgång, pengar och synlighet.

– Det handlar inte om att unga bryr sig mindre, utan om att idealbild och vardagsbeteende ofta inte sammanfaller, säger hon.

När konsumtion blir identitetsskapande får det ekonomiska konsekvenser. Enligt Graffman ser man i dag en ökning av konsumtionsskulder, särskilt bland unga. Skulder som inte handlar om långsiktiga investeringar, utan om kläder, smink, teknik, resor och upplevelser.

Utvecklingen förstärks av att krediter har blivit snabbare och mer lättillgängliga. Snabblån, kreditköp och möjligheten att låna dygnet runt skapar en miljö som många har svårt att hantera.

– Vi lever i ett samhälle som i viss mån är ohanterbart för oss människor, säger Graffman.

Samtidigt menar hon att överkonsumtion också har en baksida som sällan diskuteras. Konsumtion kan ge en kortvarig kick, men fyller inte behovet av mening och tillfredsställelse. Studier visar att långsiktig välmående i stället hänger samman med relationer, sammanhang och meningsfull sysselsättning.

Enligt Graffman räcker det därför inte att lägga ansvaret på individen. När konsumtion är djupt inbyggd i samhällssystemet krävs även strukturella förändringar, som reglering och politiska beslut, för att bromsa utvecklingen.

Hon ser samtidigt tecken på en möjlig motreaktion, där allt fler ifrågasätter ett liv präglat av ständig konsumtion och digital jämförelse. Om det leder till minskad skuldsättning återstår att se, men klart är att konsumtion som identitet har ett pris.