I Överskuldsättningspodden samtalar Fredrik Skärheden med Nordeas privatekonom Anders Stenkrona om budgetens verkliga betydelse för hushållen, om riskerna med ökad skuldsättning och om varför försiktigheten fortfarande präglar svenskarnas beteende.

Stenkrona sammanfattar budgeten med ett ord: stimulans. Samtidigt pekar han på att hushållen fortfarande är defensiva. Sparkvoten är den högsta på omkring 60 år, ett tydligt tecken på att många prioriterar trygghet före konsumtion efter flera år med höga räntor och snabbt ökade levnadskostnader.

För de flesta hushåll är det dessutom räntesänkningarna som har störst påverkan på ekonomin, snarare än budgetreformerna. En sänkt ränta ger ofta betydligt större utslag i hushållskassan än de omkring 1 800 kronor i månaden som regeringen lyfter fram i sina typexempel.

Budgetens träffbild är samtidigt tydlig. Arbetande barnfamiljer med två inkomster är de största vinnarna, genom sänkt skatt, lägre förskoleavgifter och lägre vardagskostnader. Ensamhushåll och personer som lever på bidrag får däremot betydligt mindre del av reformutrymmet, och i vissa fall kvittas förbättringar mot andra stöd.

Den största risken med budgeten ligger enligt Stenkrona inte i överkonsumtion här och nu, utan längre fram. När osäkra tider bleknar ur minnet ökar risken för att hushåll underskattar ekonomiska risker och tar på sig för stora lån.

Återhämtningen väntas därför bli gradvis. Först stärks buffertarna. Därefter ökar konsumtionen av nöjen och andra kortsiktiga utgifter. De stora och långsiktiga besluten kommer sist.

Frågan är om budgeten räcker för att skapa trygghet, utan att samtidigt lägga grunden för nya ekonomiska sårbarheter.