Svenska hushåll hör till de mest skuldsatta i Europa. En stor del av skulderna är knutna till bostadsmarknaden, men bakom totalsiffrorna finns många hushåll som lever med små eller inga ekonomiska marginaler.

När inkomsterna pressas och jobben uteblir finns skulderna kvar. 

Fyra av fem nya jobb i Sverige skapas i små företag. Det är utgångspunkten för Martin Ådahls resonemang.

När politiken gör det dyrare och krångligare att anställa slår det direkt mot jobben. När jobben uteblir minskar inkomsterna. När inkomsterna minskar ökar risken för skuldsättning. Sambandet är, enligt Ådahl, svårt att bortse från.

Kritiken mot den sittande regeringens ekonomiska politik är tydlig. Under mandatperioden har arbetslösheten ökat kraftigt, samtidigt som skuldbeloppen hos Kronofogden vuxit betydligt snabbare än antalet skuldsatta.

För Ådahl är det ett tecken på att fokus har flyttats bort från tillväxt och företagande, till förmån för kortsiktiga och tillfälliga åtgärder.

Småföretagen lyfts gång på gång fram som centrala. När arbetsgivaravgifter ligger högt även för låga löner, när sjuklöneansvar slår hårt mot små arbetsgivare och när regelbördan ökar, minskar viljan att ta in nya medarbetare.

Det slår särskilt mot unga, långtidsarbetslösa och människor som står långt från arbetsmarknaden.

Samma grupper återfinns ofta bland dem som fastnar i överskuldsättning.

Samtalet rör sig också in på kreditmarknaden. Skärpta regler mot snabblån och skuldfällor välkomnas, men Ådahl pekar på att marknaden under lång tid tillåtits fungera på ett sätt där risken nästan helt lagts på individen.

Höga räntor, avgifter och långa återbetalningstider har gjort det svårt att ta sig ur skulder, även för den som försöker.

För Ådahl handlar detta inte om att göra det svårare att låna generellt, utan om att se till att kreditgivning sker på rimliga villkor.

När kreditbolagens affärsmodeller i stor utsträckning bygger på avgifter och förseningskostnader, snarare än på återbetalningsförmåga, uppstår problem som slår hårt mot hushåll med små marginaler.

Vardagskostnaderna återkommer som ett centralt tema. Elpriser, nätavgifter, boende och transporter tar en allt större del av hushållens inkomster.

För ensamstående föräldrar, särskilt ensamstående mammor, blir situationen ofta ohållbar trots heltidsarbete.

Åtgärder som stärker dessa hushåll här och nu lyfts fram som nödvändiga, samtidigt som löner och inkomster på sikt måste kunna växa igen.

I grunden återkommer Ådahl till arbetet som den avgörande faktorn. Bidrag, tillfälliga skattesänkningar och konsumtionsstimulanser kan lindra under en period, men de förändrar inte situationen på längre sikt.

Ett arbete måste innebära ett tydligt ekonomiskt lyft jämfört med att stå utanför arbetsmarknaden. Om det sambandet försvagas riskerar människor att bli kvar i både arbetslöshet och skuld.