Cecilia Rönn (L). Vilket ansvar har politiken för skulderna?
Svenskarna är ett av Europas mest skuldsatta folk. Samtidigt ökar antalet personer hos Kronofogden och allt fler barn växer upp i hushåll med små ekonomiska marginaler. Vad kan politiken egentligen göra åt överskuldsättningen, och var går gränsen mellan individens ansvar och statens? I det här avsnittet av Överskuldsättningspodden möter Fredrik Skärheden Liberalernas ekonomisk‑politiska talesperson Cecilia Rönn i ett samtal om skuld, arbete och politikens svåra avvägningar.
Sverige pekas ofta ut som ett land med hög skuldsättning, men enligt Cecilia Rönn är bilden mer komplex än så. En stor del av hushållens skulder består av bolån med säkerhet, samtidigt som många svenskar också har betydande tillgångar. Problemet uppstår, menar hon, när människor fastnar i konsumtionslån och skuldfällor utan förutsättningar att ta sig ur.
Just utvecklingen hos Kronofogden beskriver hon som djupt oroande. Antalet personer med skulder där har ökat kraftigt, liksom de totala skuldbeloppen. Rönn pekar på lågkonjunktur, inflation och höga räntor som viktiga förklaringar, men betonar samtidigt att politiken har ett ansvar att mildra konsekvenserna. Regeringens svar har bland annat varit sänkt räntetak, slopade ränteavdrag för konsumtionslån och skärpta krav på kreditgivare.
Samtidigt är hon försiktig med att lova enkla lösningar. Ett nationellt skuldregister, som flera myndigheter förespråkat, ser hon inte som någon mirakelkur. I stället lyfter hon vikten av tydliga kreditprövningar, konsumentskydd och personligt ansvar i kombination med skärpta regler för kreditinstituten.
När samtalet rör sig mot bostadsmarknaden försvarar Rönn förslaget att höja bolånetaket från 85 till 90 procent. För henne är det en ideologisk fråga om möjligheten att äga sitt boende utan att vara beroende av ekonomiskt stöd hemifrån. Samtidigt menar hon att striktare regler för tilläggslån och fortsatt amorteringskrav ska motverka ökad sårbarhet.
Överskuldsättning hänger dock tätt samman med arbetslöshet. Sverige har i dag en av de högsta arbetslöshetsnivåerna i EU, något Rönn beskriver som resultatet av både lågkonjunktur och strukturella problem. Lösningen, enligt henne, ligger i arbete, utbildning och språk. Hon återkommer flera gånger till vikten av att aldrig ge upp på människor och att kombinera utbildning med praktik och arbetslivserfarenhet.
Barnperspektivet är en annan central del av samtalet. När barn växer upp i skuldsatta hushåll riskerar de att betala priset för vuxnas ekonomiska problem. Här lyfter Rönn kommunal budget- och skuldrådgivning, socialtjänst och skola som avgörande skyddsnät, men också behovet av att stoppa skuldfällor innan de uppstår.
