Då och då gör vi fördjupande analyser baserade på den senaste Betalningsindikatorn likväl som att vi släpper nya och uppdaterade snabbanalyser. Om du anmäler dig via formuläret här under så får du information så fort vi släpper en ny analys.

FöRORD

Snart har det gått tio år sedan vi 2017 publicerade vår första Betalningsindikator. Under dessa år har vi följt Sveriges hushåll genom högkonjunktur, pandemi, inflation och krig i Europa.

Varje utgåva har gett oss nya insikter om hur svenskarna upplever sin ekonomiska vardag.

Våren 2026 präglas av ett nytt geopolitiskt landskap. Handelskonflikter och tullar skakar om den globala ekonomin. Kriget i Ukraina fortgår och vi möter global oro till följd av konflikt i Iran och Mellanöstern.

Samtidigt har den svenska ekonomin sakta börjat återhämta sig efter de tuffa åren med hög inflation och stigande räntor. Riksbanken har genomfört räntesänkningar, men effekterna har ännu inte slagit igenom fullt ut i hushållens plånböcker.

Så, hur mår den svenska konsumenten just nu?
Inte toppen, är det korta svaret.

För även om ränteläget har kommit ner något och inflationen stabiliserats, så präglas 2026 av en ny typ av oro.

Omvärldsläget, med handelskrig, geopolitisk instabilitet och osäkerhet kring den globala ekonomin, tynger nu svenska hushåll på ett sätt vi inte sett tidigare. Nästan två av tre, 62 procent, bedömer att omvärldsläget påverkar deras ekonomi negativt.

Nytt för i år är att vi även undersökt svenskarnas inställning till bojkotter kopplat till geopolitiska händelser.

Drygt fyra av tio, 40 procent, uppger att de helt eller delvis slutat köpa amerikanska varor, och mer än hälften, 50 procent, har bojkottat ryska varor eller tjänster. Det geopolitiska trycket märks tydligt i konsumentbeteendet.

Temat för det här numret är Ekonomisk trygghet i en orolig omvärld.

I rapporten kan du se datapunkter tillsammans med kortfattade slutsatser.

Tanken är att du snabbt och utan för mycket omskrivningar ska få tillgång till relevanta datapunkter som hjälper dig svara på frågan ”Hur mår Sveriges hushåll, egentligen?”.

Och skulle du ha frågor eller funderingar kring undersökningen så är det bara att kontakta oss.

Önskar dig en givande läsning!

Johan Agerman
VD, Lowell Norden

Undersökningen på fem minuter

Omvärld i gungfly, så påverkas hushållen

Våren 2026 befinner sig den svenska ekonomin i ett tydligt brytningsskede. Efter flera år av ekonomisk turbulens, präglad av pandemin, kraftiga kostnadschocker och en period av exceptionellt hög inflation, har ränteläget normaliserats.

Riksbanken har sänkt styrräntan kraftigt under 2024 och 2025 och signalerar nu en period med låga men stabila räntor. Den ekonomiska återhämtningen har inletts, men BNP‑tillväxten väntas bli måttlig och återhämtningen präglas fortsatt av osäkerhet under 2026.

Samtidigt verkar svenska hushåll och företag i ett globalt landskap som präglas av låg förutsägbarhet.

Det internationella handelsklimatet är sedan en längre tid mer protektionistiskt, med amerikanska tullar på europeiska varor och EU‑motåtgärder som etablerade inslag. Tullarna är i sig kända och till stor del inprisade, men bidrar till ett mer politiserat och svårbedömt handelsklimat där framtida villkor snabbt kan förändras.

För svensk exportindustri innebär detta en ökad osäkerhet kring de långsiktiga spelreglerna, samtidigt som risken för prisimpulser till konsumentledet kvarstår.

Den internationella miljön präglas fortsatt av geopolitisk instabilitet. Kriget i Ukraina är utdraget, spänningarna i Mellanöstern består och den globala maktordningen blir alltmer multipolär.

Europa har i stor utsträckning lyckats anpassa sig till bortfallet av rysk energi, men osäkerheten på den globala energimarknaden kvarstår. Tillgångs‑ och prisrisker, inte minst kopplade till olja, bidrar till ett mer sårbart energiläge och håller energipriser högt på hushållens och företagens riskradar. Sammantaget bidrar detta till att omvärldsrisken upplevs som hög bland svenska hushåll.

I undersökningen uppger nästan två av tre, 62 procent, att de anser att omvärldsläget påverkar deras ekonomi negativt. Det är en betydande andel som speglar en förändrad typ av ekonomisk oro. 

Oron är i mindre utsträckning kopplad till direkta faktorer som räntor och inflation och i högre grad till global osäkerhet, geopolitik och svårbedömda risker framåt.

Arbetsmarknaden visar fortsatt blandade signaler. Arbetslösheten ligger kvar på relativt höga nivåer trots tecken på gradvis återhämtning i ekonomin, och den strukturella matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft är fortsatt svag.

Skillnaderna i ekonomisk trygghet är tydliga. Bland förvärvsarbetande upplever en majoritet sin ekonomi som stabil, medan hela 39 procent av de arbetslösa uppger att de har mycket låg ekonomisk trygghet.

Den svenska kronan har i ett längre perspektiv varit svag mot både euro och dollar, vilket bidrar till att hålla importpriserna uppe. I kombination med ett mindre förutsägbart handels‑ och energiläge innebär detta att priserna på många varor fortsatt riskerar att pressas uppåt.

Energipriserna, som var ett dominerande kostnadsproblem under 2022 och 2023, har stabiliserats relativt sett men fortsätter att oroa många hushåll. Drygt hälften, 54 procent, uppger att de är ganska eller mycket oroliga för höjda energipriser.

Mätningen visar samtidigt att flera konkreta orosmoment har minskat jämfört med våren 2025.

Oron för vardagskostnader som matpriser och räntor har fortsatt att avta och andelen som upplever att de har en hög förmåga att påverka sin egen ekonomi ligger på en tydligt högre nivå än föregående år.

Trots detta är den övergripande oron för privatekonomin i stort sett oförändrad och den upplevda ekonomiska tryggheten har ännu inte återhämtat sig fullt ut.

Återhämtningen är ojämn. Konkret oro har minskat, men en mer diffus osäkerhet består.

Ytterligare en dimension som präglar 2026 är att konsumtionsval i ökad utsträckning färgas av geopolitik.

Drygt fyra av tio svenskar, 40 procent, uppger att de helt eller delvis har slutat köpa amerikanska varor. Det visar att internationella politiska konflikter i dag också påverkar vardagskonsumtionen. Ännu fler, 50 procent, uppger att de har bojkottat ryska varor och tjänster.

Detta är ett beteende som vi inte sett i samma omfattning i tidigare utgåvor av Betalningsindikatorn och det förändrar förutsättningarna för hur konsumtionsbeslut fattas. Konsumtion blir i högre grad ett uttryck för värderingar och ställningstaganden, inte enbart pris och behov.

Samtidigt fortsätter matpriserna att vara ett av de största orosmomenten för hushållen. Nästan hälften, 50 procent, uppger att de är ganska eller mycket oroliga för stigande matpriser.

Oron är särskilt tydlig bland hushåll med hemmavarande barn. Där uppger 43 procent att privatekonomin påverkar deras hälsa eller livskvalitet negativt. Motsvarande andel är 41 procent bland personer i åldern 18 till 49 år och 30 procent bland hushåll utan barn.

Betalningsmönstren visar att andelen som uppger att de har fått en betalningspåminnelse den senaste månaden uppgår till 12 procent och att 7 procent har fått ett inkassokrav.

Det är nivåer som fortsatt kräver uppmärksamhet och som visar att en betydande grupp hushåll fortfarande har begränsade ekonomiska marginaler.

Samtidigt är sambandet mellan ekonomi och hälsa ett av de tydligaste resultaten i årets undersökning.

Närmare en tredjedel av alla svenskar, 33 procent, anger att deras privatekonomiska situation påverkar deras hälsa eller livskvalitet negativt. Bland kvinnorna är andelen högre, 37 procent. I de yngre åldersgrupperna, 18 till 49 år, uppgår siffran till omkring 41 procent.

Makroekonomiska indikatorer och officiell statistik visar att konsumtionen successivt har börjat öka, i takt med fallande inflation och förbättrade reallöner. Samtidigt ger hushållens svar i undersökningen en mer försiktig bild.

Förbättringen har ännu inte slagit igenom i form av en tydligt ökad känsla av ekonomisk trygghet, utan många upplever fortsatt att det ekonomiska utrymmet är begränsat.

Om det inte sker några större förändringar i det globala omvärldsläget talar mycket för att den svenska ekonomin gradvis rör sig i en mer positiv riktning.

Återhämtningen är dock långsam och upplevs som ojämn. För många hushåll handlar det i nuläget mer om att pressen har lättat något än om att ekonomin har blivit påtagligt bättre.

Sammantaget pekar utvecklingen mot att läget kan vara något bättre nästa år än i dag.

Samtidigt är osäkerheten fortsatt betydande. Geopolitiska risker och ett svårbedömt internationellt läge gör att det fortfarande finns skäl till försiktighet i bedömningen av den ekonomiska utvecklingen framåt.

Med hopp om givande läsning!  

Fredrik Skärheden

Kommunikationschef och ansvarig för Betalningsindikatorn

FRÅGOR? KONTAKTA OSS!

WWW.LOWELL.SE      

nordics.communications@lowell.com

Ta del av våra tidigare rapporter från 2019 till 2024.